Mod att förlåta, för din egen skull

Jag förlåter dig

Vem behöver du förlåta? Med betoning på behöver. Förlåta för din skull.

Förra året vid den här tiden hade jag just genomgått en kurs i sorgbearbetning, där att ge sin förlåtelse ingick som ett mål i syfte att läka. Idag poppade ämnet upp igen då jag hittade en lapp där jag noterat betydelser av förlåtelse. Jag hade letat alternativ, hittade och skapade sådana som kändes sanna i hjärtat. Som gav kraft Jag vill dela dem med dig. Till dig som behöver dem nu. Till dig som har en nära som kan behöva dem. Till dig som möjligen kan komma att famla i nöd efter dem.

Jag fattar, oj att jag fattar, att du inte kan ge din förlåtelse i betydelsen av ”det är okej det du utsatte mig för”. Tyvärr fattar jag. Det blir helt enkelt aldrig okej. Att förlåta är likväl läkande och kan till och med vara nödvändig för att du ska kunna ta dig framåt. Förlåtelsen är för dig, den vill ge dig ro. En plattform av frihet att växa utifrån.

Så, om du kunde göra nya likhetstecken mellan ordet och för dig sanna uttryck – skulle du ta den chansen då?

Jag förlåter dig
=
Jag är inte längre villig att bära på smärta som svar på dina handlingar

Jag förlåter dig
=
Jag förväntar mig inte längre gottgörelse för liden oförrätt

Jag förlåter dig
=
Jag väljer frihet framför rättelse av då

Känn efter vad som är sant för dig. Prova att läs dem högt och se om orden landar rätt. Mottagaren behöver inte höra dem, de är till för dig

Jag tror på dig /Malin