Att skapa utrymme för att komma i flöde

Länge har jag haft idén att ta en hel vecka eller så för att skriva. Jag har till och med haft det som en dröm på min lista över drömaktiviteter … Nu har jag gjort det!

Visst, jag har skrivit förut. Mycket. Slutfört manus och gett ut böcker. Men faktiskt är det här första gången som jag har bjudit mig på sammanhängande tid och utrymme till att BARA skriva. Nu kan jag bocka av den punkten! Fast jag vill genast sätta dit den igen, för att locka mig till att göra det igen.

För det kan behövas. Jag menar, det behövs planering och ett dedikerat sinne för att genomföra något som eventuellt ger officiellt resultat om sisådär några år. Tänker att du dels ska göra dig mentalt redo och dels skapa det praktiska utrymme som krävs. För det sistnämna krävdes i mitt fall alltifrån att hitta någon som höll ställningarna på hemmafronten när jag tillfälligt checkade ut (tack mamma!) till noggranna förberedelse för att rodda om arbeten för såväl privatklienter som företagskunder till innan och efter.

Dessutom insåg jag att utrymme även handlar om plats ”däroppe”, dvs hjärnkapaciteten. Alltså beslöt jag mig för att stänga av mejl och sociala medier under hela perioden. Och wow, vilken bonus! Inte förrän jag nu provat detta har jag insett hur mycket det tar av mig. Tappad koncentration, förlorade tankebanor, dränering av energi osv. Utan uppkoppling kunde jag vara så mycket mer inkopplad till flödet. Uttryckt på ett annat sätt – uppkopplad till orden som vill ut.

Uppslag ur “Ord bara för dig”

Vad gäller mentalt redo så blev jag än mer redo ju mer jag förberedde. För varje konkret beslut jag tog för att min skrivvecka skulle kunna bli av desto mer energipåslag fick jag. En skön framåtdrivande energi som spred sig ut i fingrarna, som om de tillslut inte kunde vänta en sekund till innan de fick sätta igång.

Med detta vill jag gärna uppmuntra dig till att ta ett faktiskt steg på din väg mot vad du drömmer om. Hur till synes litet det än är så kan det vara det steget som gör skillnad. När du går vidare från tanke till en konkret handling skickar du liksom ut signalen att ”här kommer jag!” och då blir svaret ökad energi. Energi är vad som krävs för att få en skjuts framåt till nästa steg. Och nästa.

Min första bok gavs ut 2017 och redan på releasen fick jag frågan på vad jag skulle skriva härnäst. Mitt svar blev spontant en berättelse om självupplevd kamp från utdömd till stark, om rebellen som hör men som vägrar att lyssna. Lite anade jag då hur livet skulle fortsätta att kasta mig på sidovägar, spola bort mig med en tsunamivåg och så småningom spotta upp mig på den vackraste strand som en nypolerad, om än rejält omtumlad, snäcka. Och under denna resa föddes två andra böcker. Jo, för det går uppenbarligen att skriva utan lugn och ro. När man är kanal för #ordsomvillut och de blir stilla först när de får komma ut svart på vitt.

Hur som helst, svaret där för fem år sedan sådde ett frö. Nu har det börjat gro och den gånga veckan har en fiktiv berättelse tagit fart.

När jag håller skrivkurser brukar jag ta upp två kända författare som exempel på hur olika en skrivprocess kan se ut. Elisabeth George är en bestseller som strukturerar upp sitt skrivande minutiöst i förväg. Hon har en tydlig bild om start och slut, alla avgörande händelser längs vägen och hon gör upp detaljerade personakter för varje karaktär i boken innan hon påbörjar berättelsen. Stephen King, som säkert inte behöver en närmare presentation, har förklarat att han typ gör tvärtom – tar sig en vinare eller tre och sedan ser vad som händer när han skriver. Han har beskrivit att han själv kan bli lika förvånad som sina kommande läsare om det som utspelar sig i hans manus.

Det gäller att hitta sitt eget sätt. Ditt sätt som hjälper dig att komma i flöde, det är det rätta sättet för just dig.

För mig känns både Georges och Kings processer alltför extrema, åt varsitt håll. Jag har funnit att jag fungerar bäst någonstans mittemellan i mitt skrivande. Jag behöver en kick-off, en inspirerande starttanke, ett meningsfullt tema. Utifrån det skriver jag planlöst intuitivt och så plopp! börjar det ena aha:et efter det andra att trilla ner. Just det sååå är det! Aha, det är sååå de trådarna kommer att bindas samman! Först då kan jag dra upp ett enkelt flödesschema, dvs vart historien startar, vart den peakar och ungefär vart den ska sluta.

En ny roman har börjat ta plats. Jag låter historien ta plats, jag vet att den har gott att ge. Och äntligen händer det, ”bara” för att jag är generös nog att frigöra tid och energi till detta projekt. Modig kanske någon skulle säga.

Häromdagen fick jag frågan om vad o:et i KOLL står för. Det är väldigt få gånger under dessa tio åren som jag drivit Koll konsult som jag fått den frågan och det känns extra kul att få besvara den. Oförvägen. Va? Ja, jag vet, kanske inte det vanligaste ordet på din tunga. Det är en synonym till modig. Jag gissar att du kan hålla med mig om att Kmll hade varit aningen svårare att uttala …

Tillbaka till romanen. Jag har börjat lära känna huvudkaraktärerna, tre kvinnor. Så jag har inte alls varit ensam under min ensamma skrivvecka. Vi har hängt vi fyra. Fantastiskt spännande sällskap.

Fortsättning följer :-)


Tills vi hörs eller ses igen - gör din grej! Låt dig inte begränsas.

Du är fri & jag tror på dig

Kram Malin